Fy tusan vad jag älskar utbyggnationerna av Fort Pinta stranden! Vad kan man säga förrutom att man verkligen får känslan av att vara på en tropisk paradisö någonstans på andra sidan jordklotet. Dock är jag väl lite fundersam över vad tanken med att lägga in en ensam haj utanför staketet var, men den fortsätter ju vara att utveckla den lite exotiska omgivningen! Trots att det var ett tag sedan denna utveckling kom, så har jag inte på lång väg tröttnat på den mysiga strandmusiken, den lyxiga utomlandskänslan och självklart den efterlängade simfunktionen!

Efter att ha bott i Jorvikstallet i vad som känns som lite mer än en evighet nu. Så kände jag att det var dags för mig och mina hästar att dra vidare, precis som den kringresande hästmarknaden! Det tog mig inte heller speciellt lång tid att bestämma mig för vart vi skulle slå oss ner härnäst - då jag alltid varit lite småsugen på att slå rot i de djupa skogarna i Valedale..! Så alltså är det från och med nu just i Valedale som jag har mitt hemstall och planerar att stanna kvar i åtminstonde någon månad framöver. Man skulle kunna se det som ett välbehövt miljöombyte, då detta stall är mycket fridfullare än den ständigt fullpackade stallplanen i Skördebygden - även om det också har sin charm!

 

Tog hem Håkan från vilan idag! Det känns otroligt bra att ha min bruna skönhet tillbaka i stallet igen efter ett par veckor ifrån varandra, som han har fått spendera på soliga hästön där han får gå med färskt gräs ändå upp till knäna..! 

"Jag kommer inte att köpa några nya hästar innan det kommit någon ny hästras"

Så länge varade det löftet.. Jag tycker faktiskt att jag varit rätt duktig på att hålla mig borta från hästköp! I alla fall fram tills igår när de tre nya jorvikponnysarna anlände tillsammans med den resande hästmarknaden som nu mera slagit läger bortom ponnypråmen på långbryggan vid Fort Pinta. Och vad ska man säga förutom att de små nytillskotten tog mig med storm - speciellt den svarta skäcken, som efter en natts tänkande köpte jag nu äntligen en av dem!

Eftersom att jag just nu är inne i en form av Harry Potter-extas - i och med 16 års jubileumet av The Battle of Hogwarts - så visste jag dessutom snabbt vad den skulle heta. Den småsluga blicken, busiga utseendet och kaxiga intrycket. Självklart var det en liten Bellatrix som stod framför mig! Eftersom att detta inte finns som alternativt namn så heter hon Darkmagic, men tilltalsnamnet är då Bellatrix eller Bellan!

Nu var det ett bra tag sedan jag satt på min kära andulusier Autumnrains trygga rygg! Det var sent igår kväll som jag fick ett litet ryck och fick en sådan lust att hämta hem min fina häst från sin semester på hästön. Och det var precis detta jag gjorde!

Så dagen idag fick bli för mig och henne! Med en vardags outfit jag inte heller haft på länge på, så trampade vi runt lite här och var, för att liksom "lära känna" varandra igen efter den långa tiden isär! På senaste tiden har jag haft lite tankar om hurvida jag tänker behålla henne eller inte. Jag har funderat och funderat, tvivlat på vår relation och om vi faktiskt fungerar så bra tillsammans? Ändå så fattade jag i slutändan beslutet att behålla henne för tillfället, kanske måste vi bara "växa i" varandra och lära känna varandra mer? Kanske är vi fortfarande lite för främmande för varandra? Hur det blir i framtiden får vi se, det får tiden helt enkelt avgöra - om jag väljer att sälja henne eller behålla henne. Men det tar jag då!

 

Efter mycket tänkande och analyserande så har jag kommit fram till att det inte kommer bli några fler hästköp för min del, förrän det kommit någon ny unik hästras - som t.ex. araberna och frieserhästarna, till spelet! Inte nog med det så kommer mina framtida hästköp endast vara planerade, alltså inga fler spontanköp! (Hur roligt det än må vara att handla utan att tänka..) På senaste tiden så har Starstable leverat alldeles för många nya färger av de hästar vi redan blivit presenterade för. Dessutom så har de varit väldigt fina vilket gjort att jag slutat upp med inte en eller två, utan tre nya hästar! Och när jag bränner dessa summor på hästar som egentligen inte bidrar med något "nytt" till spelet, missförstå mig inte - jag älskar de nya hästfärgerna och kombinatonierna, då man egentligen skulle vilja har lite fler unika hästraser. För jag antar att det inte bara är jag som fortfarande går och rullar tummarna i väntan på lipizzanerhästarna som vi redan tidigt blev utlovade?

Bluerebel - ett av mina spontanköp, dock gillar jag honom inte mindre för det även om det ledde till att jag slutade upp luspank!

Observera att detta inte betyder att jag ångrar mina köp - för det gör jag verkligen inte! Jag fullkomligt avgudar de alla tre: Hawkeye, Moonhunter, Bluerebel. Inte heller skulle jag vilja att Starstable slutade leverera nya färgkombinationer till de hästar vi redan känner till - men lite variation vore faktiskt trevligt! Jag ser tillexempel otroligt mycket fram emot att se hur lipizzanerhästarna kommer se ut i spelet! Inte heller vore det fel med fjordingar, om det nu vore möjligt att få dessa att se snygga ut i spelet?

Så vad vill jag komma fram till med detta helvirriga inlägg? Jo! Jag kommer inte att köpa några fler hästar innan det dykt upp en till "unik" hästras i spelet. Och när det gör det, så ska köpet vara planerat - allt ifrån namn till historia ska skräddarsys till hästen! Samtidigt som jag blir irriterad på mig själv för min otålighet och tröstshoppande i väntan på nya raser: så vill jag verkligen understryka denna önskan om nya raser till Starstable-teamet!

Igår kväll slutade det med att båda två köpte varsin häst - av rasen Paint, Tovero! Vilket några av er lyckades gissa rätt på..! Sophia köpte fuxstoet Wildflower medan Cristina köpte den svart-vita valacken Bluerebel. Dock ville vi vänta med att presentera dem på riktigt till idag så att bilderna skulle vara så fina som möjligt. Såå det slutade med en plåtning vid Törneklipporna i Silverglade med två mycket busiga hästar!

.. Cristina Silverbell! Jag får faktiskt lite smått ångest när jag tänker tillbaka på vilken otroligt dålig hästägare jag varit på senaste tiden.. Har ridit omkring på kanske 2-3 av mina totalt 7 hästar, medan resten fått stå kvar och damma i sina spiltor. Men nu tusan ska det bli ändring! Till att börja med så kommer jag variera mellan att tävla championaten mellan Nightmaster och Skydancer, eftersom att jag äntligen har två hästar på level 15! Sedan kommer jag allt eftersom försöka sätta igång alla hästar igen efter deras tilfälliga vila och om det är någon som jag redan i förhand vet att jag inte kommer att ha tid med så för han/hon åka på en kort vacay till hästön! Visst låter väl det rätt schysst? 

Strax efter att jag publicerat tidigare inlägg på bloggen där jag berättade om mitt smink-byte så blev jag medveten om ett visst namn nere i vänstra hörnet.. Och vilket namn dessutom! Ja kära vänner, att döma av dessa bilder - kanske vi kan dra slutsatsen av att Mr.Sands, mannen som vill låta ondskan ta över Jorvik - finansierar musikinstrument! Vem vet, denna dysterkvist kanske en gång i tiden var en hårdrockare och vill nu spendera sina pengar på tillverkning av musikinstrument?

Man märker i både hantering och ridning att hon är en riktig dam, då allt bör ske på ett speciellt vis - i alla fall om man vill att hon ska vara nöjd.. Det krävdes flera provridningar innan jag hittade knapparna på henne, men med lite hjälp av den förra ägaren och efter många svettiga timmar i ridhuset så klickade det bara till. Vi fann varandra. Den connection som jag fick till Moonhunter i det ögonblicket är väldigt svårt att beskriva, det liknande det band som jag och Skydancer har till varandra, vilket är lite lustigt då jag haft Dancer ända sedan jag först flyttade till Jorvik..

Moonhunter är inte bara en prima häst som fungerar bra inom alla grenar, hon är även en sann skönhet! Fungerar utmärkt i alla regnbågens färger även om jag alltid envisas om att tvinga på henne rosa.. Bara för att vitt och rosa går så fruktansvärt fint ihop!! 

Jag ser verkligen fram emot att utöka vår relation och bygga upp en full tillit till henne, precis som jag hoppas att hon kommer kunna tro på mig! 

Fick värsta dressyrrycket helt plötsligt! Så utan att tveka så sadlade snabbt upp Autumn och ledde ut henne i paddocken. Blir fortfarande lika mållös så fort jag kommer ut på ridbanan, den är ju så extremt stor jämfört med alla de andra som finns! Nåja, jag arbetade rätt simpla övningar. Lite ställa och böja på allt från 10 meters volter, upp till 20 meters volter. Satsade lite extra på att få henne att börja arbeta ärligt med bakbenen och tyckte att vi lyckades uppnå ett riktigt trevligt resultat. En stadig och reglerbar form, ett bra tempo och hon trampade under sig ärligt. Sedan får man väl se mellan fingrarna lite när hennes unghäst iver tar över och det blir några som glädjesprång! :)