Coolboy "Conny"

Publicerat: 2013-07-16 / 14:54:00 | Kategori: Cristina Silverbell
Jag höll på med att fota lite outfits idag till bloggen med Coolboy (=Conny) då tanken plötsligt slog mig: Jag vet i princip ingenting om min lille hästs ursprung & vad han höll på med innan jag började rida honom? Det enda jag visste när jag köpte honom av en hästhandlare som var på genomresa uppe i Firgrove var att han var en valack på 16 vårar av rasen Morganhäst, även att han hade släkt i USA. Han var otroligt snäll redan från början, så han var verkligen inte ett av dem fallen då ryttaren köpt en tvärilsken & elak häst som sedan blivit snäll. Nej min Conny var snäll som ett lamm redan från början och skulle inte göra en fluga förnär.
Men jag tog i alla fall tag i det & kontaktade hästhandlare som nu jobbar på ett stall i Jorvik, alltså hade jag ingen möjlighet att träffa honom, utan vi fick ta allt per telefon! Där berättade han allt han visste om min Conny. Coolboy föddes sommaren 1997 i ett stall speciellt inriktat på uppfödning & inridning av Morganhästar. Håll i er nu, stallet låg i Vermont, USA! Där började han ridas in vid 5 års ålder, vilket är ganska sent & det förklarar de svårigheter han ibland har i ridningen, speciellt i dressyren. Hans pappa var en rejäl hingst vid namn Golden Zipper med ett okänt ursprung men som mot alla odds blivit en bra avelshingst. Mamman var lite nättare, en prisvärd westernhäst med kvicka hovar, vid namn Smulan. Men man fick inte låta namnet lura en, för hon var lite småbitskt! Han har även en halvbror, som man nu inte har någon aning om vart han hamnat, men han tros vara kvar i USA.
Vid 14 års ålder satte han för första gången sin hov i Jorvik, vid Gyllenåsarna för att vara exakt, där han anlände till ön med båt. Han togs emot av en okänd mystisk ryttare som sedan tog hand om honom i ungefär ett år. Vid årets slut, så såldes han vidare till hästhandlaren som spenderade hela det följande året till att försöka hitta en ny ägare till hästen. Ju äldre dem blir & svårare de är i ridning, desto svårare blir det att hitta en bra köpare. Året passerade långsamt & vid årsskiftet så fann jag Coolboy. Det krävdes många provridningar & mycket tid för att få oss att gå ihop och fungera tillsammans i ridningen. Men jag visste alltid att det var värt det, han var en häst värd att vänta på! 
Och detta är då Coolboy's resa..



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback