Nykär som attans

Publicerat: 2013-10-10 / 17:10:38 | Kategori: Cristina Silverbell
"Okej Cristina, du skulle inte våga. Nej du skulle bara inte våga köpa en till häst. Du har redan fler än du klarar av att ta hand om. Dessutom, kom ihåg att det kommer fler raser? Vill du inte spara dig till då? Tycker du verkligen att det är värt det, att bränna alla dina ihopsparade pengar, på en häst som du säkert tröttnar på.."

Under det senaste dygnet har dessa tankar & hundra till, i samma stil, bubblat runt i mitt huvud. Wow, jag menar andalusierna är ju verkligen maffiga. Och får en sådan som jag, med andra ord en person som gått omkring och drömt om en frieser ända sedan dem dök upp i spelet, är ju detta helt perfekt! Något nytt & unikt. Men med varje stundande hästköp kommer också ångesten..

När jag för precis 1h sedan med darrande hand valde hästnamn & sedan lät muspekaren försiktigt glida mot köp knappen, så hade jag så mycket ångest. Jag vet att detta är ett spel, men shit vad seriöst man tar det ibland!! Och ångesten bara ökade när jag red till mitt hemstall. Vilket misstag tänkte jag, borde valt en annan häst. Varför den just denna krake, dessutom har ju varenda kotte på Starstable denna. Misstag, misstag, misstag.'
 
Men det var när jag för första gången satt upp på min nya springare som allt förändrades. Känslan slog emot mig som en våg & mina ögon blev lika stora som tefat! Jag var kär. Då i den stunden insåg jag att detta var det bästa köp jag någonsin gjort ända sedan jag blev SR för första gången. Från ryggen på min nyupptäckta drömhäst, var världen vackrare än någonsin. När vi sedan tog några trevande första steg så släppte spärren helt! 

Jag, Cristina Silverbell, står nu som en stolt ägare till en andalusier. Autumnrain, heter hon. Hon är ett kraftfullt sto på 7 år och köptes från hästhandlaren som just nu slagit upp lägret vid vingården. Hon är det mest unika häst jag någonsin sett & kan inte jämföras med någon annan jag sett. Trots att hon just anlänt till stallet, har hon redan tagit på sig rollen som ledarhäst. Graciöst så visar hon mina andra pållar vägen, självsäkert och med massiva steg. 

Jösses hörni..

 


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback